Hjärtsjukdom är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd där hjärtats funktion påverkas, till exempel hur hjärtat slår, pumpar eller får sitt blod och syre. Det kan handla om förändringar i hjärtrytmen, att hjärtmuskeln blivit svagare, att klaffarna inte fungerar som de ska eller att blodkärlen som försörjer hjärtat är trängre än normalt.
Hjärtsjukdomar varierar i både orsak, symtom och behandling. Vissa tillstånd utvecklas långsamt under många år, medan andra uppstår mer plötsligt. Vanliga symtom kan vara trötthet, andfåddhet, svullnader, bröstsmärta eller oregelbundna hjärtslag.
"Hjärtsjukdom” inte är en enda sjukdom, utan en bred grupp av tillstånd. Många lever ett stabilt liv med sin diagnos när de får rätt information, behandling och stöd. För närstående kan det vara värdefullt att känna till de vanligaste symtomen och hur sjukdomen kan påverka vardagen, men också att förstå att olika hjärtsjukdomar kräver olika typer av uppföljning och egenvård.
Nedan följer en genomgång av fyra vanliga hjärtsjukdomar. Informationen är generell och ska inte ses som personlig medicinsk rådgivning.
Förmaksflimmer är en vanlig hjärtrytmrubbning där hjärtat slår oregelbundet och ibland snabbare än det ska. Det beror på att de elektriska signalerna i förmaken blir osynkroniserade, vilket gör att hjärtat tappar sin jämna rytm. Många upplever hjärtklappning, orolig puls, andfåddhet eller en känsla av trötthet som inte riktigt går över. Andra märker flimret först vid en rutinkontroll.
Förekomst
I Sverige uppskattas cirka 2,9 %av den vuxna befolkningen leva med förmaksflimmer, och förekomsten ökar med åldern. Globalt beräknas mer än 50 miljoner människor leva med diagnosen, vilket gör den till en av världens vanligaste hjärtrytmrubbningar.
Förmaksflimmer kan komma och gå, eller finnas mer konstant. Det finns tre huvudtyper:
• Paroxysmalt förmaksflimmer– kommer i episoder som går över av sig själv
• Persisterande förmaksflimmer– kräver behandling för att återgå till normal rytm
• Permanent förmaksflimmer– rytmen förblir oregelbunden och behandlingen fokuserar på puls och riskminskning
Symtom
Symtomen varierar mycket mellan olika personer. Vissa känner tydlig hjärtklappning eller oro, medan andra främst märker att orken förändras i vardagen.
Behandling
Behandlingen kan bestå av läkemedel som reglerar puls och rytm, blodförtunnande behandling som minskar risken för blodproppar samt ibland elkonvertering eller ablationsbehandling (kirurgiskt ingrepp).
Att leva med förmaksflimmer
Många upplever att symtomen blir betydligt lättare att hantera när de förstår vad flimret innebär, hur det behandlas och vilka strategier som kan göra vardagen tryggare. Målet med behandling och egenvård är att minska besvär, förebygga komplikationer och skapa så god livskvalitet som möjligt.
Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtat inte kan pumpa blodet så effektivt som det behöver och det påverkar förstås kroppens vävnader och. Det finn många olika orsaker till hjärtsvikt men det gemensamma som händer att hjärtmuskeln blivit svagare eller att hjärtats väggar blivit styvare. Det finns olika typer av hjärtsvikt och det är viktigt att ta reda på vilken typ man har eftersom det påverkar både symptom och behandling.
Förekomst
I Sverige lever uppskattningsvis cirka 2–3 %av den vuxna befolkningen med hjärtsvikt, och det är vanligare med stigande ålder, bland personer över 70 år kan siffran ligga på över 10 %. Globalt uppskattas att över 64 miljoner människor lever med diagnosen hjärtsvikt.
Symtom
De vanligaste symtomen är trötthet, andfåddhet och svullnader i kroppen. Alla upplever inte alla symtom, och svårighetsgraden kan variera över tid.
Behandling
Behandlingen bygger ofta på en kombination av läkemedel som avlastar hjärtat, minskar vätskeansamlingar och förbättrar pumpförmågan. Vid vissa typer av hjärtsvikt kan pacemakerbehandling eller kirurgi vara aktuellt. Livsstilsfaktorer och egenvård som fysisk aktivitet, vätskebalans och viktuppföljning spelar också en viktig roll.
Att leva med hjärtsvikt
Många kan leva ett stabilt och aktivt liv med hjärtsvikt när diagnosen är känd och behandlingen anpassas efter behov. För närstående kan det vara hjälpsamt att känna till vilka symtom som kan förändras över tid och vad man bör vara uppmärksam på i vardagen.
Högt blodtryck, eller hypertoni, innebär att blodet pressar mot kärlväggarna med större kraft än vad som är optimalt. Eftersom det ofta inte ger tydliga symtom, upptäcks det ofta vid kontroll eller utredning.
Förekomst
I Sverige har ungefär 25–30 %av vuxna högt blodtryck, och globalt beräknas över 1,3 miljarder människor leva med högt blodtryck.
Symtom
De flesta märker inga symtom alls, men vissa kan uppleva: huvudvärk, trötthet eller lätt andfåddhet.
Behandling
Behandling av högt blodtryck består ofta av en kombination av livsstilsförändringar och läkemedel. Det kan handla om ökad fysisk aktivitet, balans i kost och sömn, minskat saltintag och rökstopp. Läkemedel används när blodtrycket ligger på nivåer som ökar risken för hjärt–kärlsjukdom eller när livsstilsförändringar inte räcker.
Att leva med högt blodtryck
När diagnosen är ställd och behandling följs, kan de flesta leva ett fullgott liv utan större begränsningar. För närstående kan det vara värdefullt att känna till hur blodtrycket påverkar hälsan över tid och hur man kan stötta i vardagsrutiner som mätningar och uppföljningar.
Hjärtinfarkt innebär att blodflödet till en del av hjärtmuskeln plötsligt blockeras, oftast på grund av en blodpropp som bildats i ett kranskärl. När blodet inte når fram får området syrebrist och hjärtmuskeln kan ta skada. De vanligaste orsakerna är åderförkalkning, högt blodtryck, rökning, diabetes eller ärftliga faktorer, men en infarkt kan också drabba personer utan tydliga riskfaktorer.
Förekomst
I Sverige drabbas varje år omkring 25 000 personer av hjärtinfarkt. Globalt uppskattas hjärtinfarkt ligga bakom flera miljoner fall av akut hjärtsjukdom årligen. Det är en av de vanligaste orsakerna till akuta sjukhusbesök i hela världen.
Symtom
Symtomen kan variera men omfattar ofta: tryck eller smärta i bröstet, smärta som strålar ut i arm, hals, käke eller rygg, andfåddhet, illamående eller kallsvettning mm. Vissa känner stark smärta, medan andra bara upplever diffus tyngdkänsla eller andfåddhet. Hos personer med diabetes kan symtomen vara mildare eller mer otydliga.
Behandling
Behandlingen börjar ofta omedelbart på sjukhus och kan bestå av blodproppslösande läkemedel, ballongvidgning (PCI) eller bypasskirurgi, beroende på vad man ser i kranskärlen. Därefter följer läkemedel som minskar risken för nya proppar och stödjer hjärtats återhämtning. Uppföljning och hjärtrehabilitering är viktiga delar av behandlingen.
Att leva med hjärtinfarkt
Efter en infarkt är det vanligt att känna osäkerhet kring symtom, träning, mediciner och hur mycket kroppen klarar. Återhämtningen kan se olika ut från person till person, men många kan återgå till arbete, vardag och aktiviteter när behandlingen är stabil och riskfaktorer är under kontroll. För närstående kan det vara värdefullt att förstå hur både
fysiska och känslomässiga reaktioner kan förändras den första tiden.
Om du vill prata med någon som är van att möta människor med sjukdom, är närstående eller vill prata om sorg är du välkommen att ta kontakt.
Jag heter Annika, är legitimerad specialistsjuksköterska med inom hjärtsjukvård, medicinsk coach och har lång erfarenhet av att stötta både drabbade och närstående i frågor som rör sjukdomar, symtom och vardagsliv.
Jag hjälper dig gärna att förstå din diagnos och vad som kan vara viktigt att tänka på i just din situation.
Här hittar du mina kontaktuppgifter - tveka inte att höra av dig!
Känner du att det är dags att ta nästa steg mot att må bättre? Hör av dig till mig idag så påbörjar vi din resa tillsammans.
